Toppmeny

Alla behöver bli medie- och informationskunniga

I måndags presenterade Medieutredningen sitt slutbetänkande: En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar. Här analyseras dagens medielandskap och det ges förslag på vilken mediepolitik som bör bedrivas framöver.

Utredningen handlar om två problemställningar: Vad krävs för att alla i hela Sverige ska få tillgång till en relevant och allsidig nyhetsbevakning? Vilka insatser krävs för att alla medborgare ska kunna bli delaktiga i politik och samhällsdebatt? Den andra delen är särskilt relevant för skolan.

Den pågående digitaliseringen förändrar samhället inom allt fler områden. Vi lever i ett digitalt medielandskap där dagstidningar och tv inte alls har samma avgörande roll som tidigare. Globala medieaktörer som inte själva räknar sig till mediebranschen blir istället allt viktigare för nyhetskonsumtion och informationsspridning. Hit hör bland annat sökmotorer som Google och sociala plattformar som Facebook, Instagram och Twitter. Bland unga mellan 16 och 25 år är Facebook numera den viktigaste nyhetskällan, visar Internet och Svenskarna 2016.

Det är inte längre främst kunniga redaktörer som granskar, sorterar och väljer vilka nyheter vi får tillgång till. Istället sköts detta i allt högre grad av Google, Facebook och liknande företag. De skapar och använder algoritmer som anpassar informationen efter en mängd olika faktorer: var vi befinner oss, vilka länkar vi klickar på när vi söker, vad vi gillar, och så vidare.

Algoritmerna omgärdas av djup sekretess och befinner sig i ständig utveckling och förändring. Alla som vill synas i nyhets- och informationsflödet försöker i möjligaste mån att anpassa sitt innehåll så att det blir sökbart och synligt. Det gäller att rankas högt i Google och att flödesoptimera för Facebook. Algoritmerna får därför en allt viktigare roll i samhället och i vår vardag. Jonathan Zittrain, professor på Harvard Law School, hör till dem som lyfter fram och beskriver vad detta innebär i praktiken för att skapa en större medvetenhet kring problematiken.

Genom att använda cookies i webbläsaren är det enkelt för sökmotorer och sociala plattformar att spåra och kartlägga vårt beteende och att “ge oss det som vi vill ha”. Spridning av felaktig och vilseledande information är också vanlig i sociala medier. Många läser bara rubriken eller ingressen innan länken gillas och sprids vidare. Vem avsändaren är tas det inte alltid någon större notis om. Därmed finns det också risk för att vi hamnar i filterbubblor som ger en begränsad eller felaktig bild av världen.

Medieutredningen konstaterar att det krävs en nationell kraftsamling för medie- och informationskunnighet (MIK) bland hela befolkningen. En större allmän förståelse av dagens medieverklighet och goda kunskaper i kritisk informationshantering är helt enkelt nödvändig för att den öppna demokratin ska kunna bevaras. Här har skolan en avgörande roll för barn och ungdomar.

Begreppet MIK har lanserats av Unesco, som för fem år sedan presenterade ett internationellt ramverk som vänder sig till lärarutbildning och till yrkesverksamma lärare. Det finns även på svenska och har lyfts fram i många skolrelaterade sammanhang under de senaste tre åren, bland annat av Statens medieråd. Mycket återstår dock att göra.

Mik är ett samlingsbegrepp för ett stort antal olika kunskaper och förmågor. Dels handlar det om att förstå hur dagens medie- och kommunikationssamhälle ser ut och fungerar: vilka aktörer som finns, hur de finansieras och vilka funktioner som de fyller i samhället. En annan viktig del rör förmågan att välja,  värdera  och  förstå  innehåll,  budskap och flöden och att kunna bedöma dem källkritiskt.

Etiskt och kritiskt tänkande, att kunna kommunicera med andra och att kunna uttrycka sig i olika typer av medier och på olika plattformar ingår också i MIK. Dessutom är det avgörande att ha en övergripande insikt kring hur tekniken fungerar, att kunna söka information på ett bra sätt och att förstå de lagar och regelverk som gäller inom det här området.

Arbetet med att digitalisera den svenska skolan har pågått i många år, men befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. För två år sedan visade Digitaliseringskommissionen att användningen av it och digitala medier i undervisningen fortfarande är ett utvecklingsområde för många lärare. Tillgången till teknik och infrastruktur och användningen av de digitala möjligheterna varierar dessutom stort mellan olika ämnen och mellan olika delar av landet.

Statens medieråd pekar i sin kartläggning MIK i Sverige på att MIK är en stor kunskapslucka för många lärare. Även här varierar det kraftigt mellan olika skolor och mellan olika kommuner. Detsamma gäller för lärarutbildningarna. Några satsar ambitiöst inom det här området, andra gör inget alls.

Skolverket visar i sin senaste rapport om it-användning och it-kompetens i skolan att nästan varannan lärare i grundskolan menar att de har ett ganska eller mycket stort behov av kompetensutveckling när det gäller källkritik. I Medieutredningens slutbetänkande påpekas att det inte längre räcker med traditionell källkritik när nyhetskonsumtion och informationssökning i allt högre grad sker digitalt. Förståelse kring hur sökmotorers och sociala plattformars algoritmer fungerar och hur användningen av digitala medier och platformar kartläggs och analyseras är också en viktig del av källkritiken.

I våras presenterade Skolverket sina förslag till nationella it-strategier för skolan och förskolan samt för gymnasiet och vuxenutbildningen. 2022 ska svenska skolor och lärare vara tillräckligt rustade för att alla elever ska ha likvärdiga möjligheter att utveckla en adekvat digital kompetens. I båda strategierna lyfter man fram skolbibliotekets betydelse i arbetet med hanteringen av information och medier och i källkritiska och mediekritiska arbetet. Skolbibliotekariens kompetens inom det här området behöver därför utnyttjas bättre i skolans undervisning.

Riksdagen har ännu inte fattat något beslut kring de nationella it-strategierna, men en beredning av ärendet är på gång.

Källkritik och kritisk granskning av medier är numera en prioriterad del av Skolverkets arbete med lärares kompetensutveckling. Inom ramen för satsningen Sju timmar om finns material kring hur man kan arbeta med källkritik med yngre elever, i årskurs 7-9 samt i gymnasiet. På den nya Lärportalen finns en modul som tar upp hur man kan arbeta kring en kritisk användning av nätet i undervisningen. Här är källkritik på Internet samt sökkritik och algoritmers betydelse viktiga delar.

Vi behöver alla en bättre förståelse av hur digitaliseringen förändrar samhället, vad detta betyder i praktiken och hur vi kan göra våra röster hörda. Facebookgruppen Digital samhällskunskap, som skapades av Carl Heath förra året, är en bra ingång.

Carl Heath konstaterar att samhällets digitalisering förändrar det sociala kontraktet mellan medborgare och stat, och det var en starkt drivkraft för att starta gruppen. Det handlar om på vilket sätt beslut fattas i vår demokrati, och på vilka grundvalar. Utan en bred kunskap bland medborgare, och beslutsfattare, om digitaliseringens påverkan på samhället, urholkas demokratin och medborgarens inflytande.

One Response to Alla behöver bli medie- och informationskunniga

  1. Nätsurfare 17 juli, 2017 at 05:44 #

    Tack för YouTube-klippet med Jonathan Zittrain!

Kommentera