Toppmeny

Digitala medier och kritiskt tänkande i F-6

Internet är numera en självklar och naturlig del av vardagen för barn och ungdomar. Det innebär inte att de utan vidare förstår och kan hantera dagens komplexa medieverklighet, där mycket har ställts på ändan och kartan är på väg att ritas om helt.

Under det här läsåret arbetar lärare och fritidspedagoger på Breddenskolan i Upplands Väsby med ett kompetensutvecklingsprojekt som är inspirerat av den öppna fortbildningen Digitala skollyftet. Eleverna förståelse av de demokratiska principer som samhället vilar på är avgörande för att de ska ta ansvar för, påverka och bli delaktiga i sitt eget lärande. I dagens samhälle förutsätter det en grundläggande inblick i den digitala teknikutvecklingen och medielandskapets förvandling – och det är en utmaning som hela skolan står inför.

Årets upplaga av IIS undersökning Eleverna och Internet visar tydligt att användningen av digitala medier hemma börjar redan i tvåårsåldern, men att förskolan och skolan fortfarande inte har digitaliserats i tillräcklig grad. Många yngre barn har egna surfplattor eller mobiler, och för dem handlar det mest om att konsumera underhållning. Informationssökning och nyhetsbevakning är det bara ett fåtal bland de yngre som intresserar sig för.

Här finns det skäl för eftertanke, konstaterar IIS. Hur påverkar detta synen på Internet? Har yngre barn en tillräcklig förståelse för hur information används för att manipulera och påverka? Lär de sig att själva skapa digitalt och att diskutera nyhetsflödet? Får de en inblick i hur demokratin fungerar  och att alla får göra sin röst hörd? Skolan har ett stort och viktigt ansvar i det här avseendet.

Erfarenheterna från dem som arbetar med medie- och informationskunnighet i förskola, förskoleklass och i grundskolans tidiga år, visar att det går alldeles utmärkt att börja tidigt. Det viktigaste är att utgå ifrån barnens vardag, att kunna fånga möjligheterna när de dyker upp och att arbeta enkelt, tydligt och konkret. Kort sagt handlar det om att få barnen att börja tänka efter.

I Piteå kommun arbetar man sedan flera år tillbaka med utvecklingsprojektet LekMiT, där man hjälper hela lärarlag på förskolor och i förskoleklasser att integrera it och digitala medier på ett genomtänkt sätt i sin dagliga verksamhet. Medie- och informationskunnighet och källkritik går som en röd tråd genom alla aktiviteter, liksom användningen av it och digitala medier för att skapa och uttrycka sig själv.

Framför allt gäller det att visa barnen att Internet inte bara går ut på att konsumera underhållning, utan att det också handlar om få tillgång till information och kunskaper inom alla möjliga områden. Det kräver att barnen får träna att söka på nätet och att värdera och förstå den information som de hittar. Och det behöver inte alls vara krångligt. Om man visar barnen hur enkelt det är att manipulera fotografier och rörliga bilder, ser de betydelsen av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt. De behöver lära sig att ständigt fråga: Är det här verkligen sant?

På Hjulsbroskolan i Linköping arbetar skolbibliotekarien sedan några år tillbaka med projektet Källspanarna, som är inspirerat av Åsa Kronkvists sagobok Superundersökarna och utbildningsmaterialet Nosa på nätet. Det hela går ut på att barnen funderar kring vad som är tillförlitlig information och hur de kan kontrollera att det som sägs verkligen stämmer. På olika sätt tränas eleverna i att bedöma och utvärdera information, att argumentera och ta ställning. Efterhand blir de självklart för dem att tänka och arbeta på det här sättet.

I somras presenterade Skolverket ett utbildningsmaterial i källkritik för yngre elever, som ingår i serien Sju timmar om. Materialet vänder sig till lärare och skolbibliotekarier på F-6-skolor, och tanken är att det ska användas i den gemensamma kollegiala kompetensutvecklingen och ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete. Med andra ord behöver det inte vara svårt att komma igång!

En nationell strategi för en digitalisering av skolan är på gång, liksom en uppdatering av kurs- och läroplaner. Tidigare i år presenterade Skolverket sina förslag på strategi och på uppdatering. Sannolikt kommer bland annat värdet av medie- och informationskunnighet att betonas, samtidigt som skolbibliotekets betydelse i det här avseendet lyfts fram.

No comments yet.

Kommentera