Toppmeny

Digitaliseringen av förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola

Se även:

Del 1 – Visioner och strategier kring skolans digitalisering av Stefan Pålsson
Del 2 – Om skapandet av hållbara strategier av Carl Heath
Del 3 – En sammanfattning av Skolverkets förslag till nationell it-strategi av Stefan Pålsson

I september 2015 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att föreslå nationella strategier för digitaliseringen av den svenska skolan. 4 april presenterade Skolverket ett förslag som gäller förskola, förskoleklass, fritidshem samt grundskola och motsvarande skolformer. 29 april presenteras ett motsvarande förslag för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen.

Här är en kort sammanfattning:

Förslaget bygger på en vision om att den svenska skolan 2022 ska kunna förbereda alla elever för de villkor och förutsättningar som gäller i ett digitaliserat samhälle. Strategin är utformad för att göra detta möjligt under de kommande åren.

Visionen går ut på att skapa en skola där digitaliseringens möjligheter tas tillvara i undervisning och administration. Samtliga barn och ungdomar ska ges möjlighet att utveckla den digitala kompetens de behöver för att aktivt hantera ett alltmer teknikorienterat arbetsliv och samhälle. Den digitala utvecklingen av skolan ska också bidra till att verksamheten utvecklas och effektiviseras samt att elevernas resultat förbättras.

Strategin föreslår insatser inom följande fem områden.

1. Skolans styrdokument ska tydliggöra uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens


30 juni redovisar Skolverket sitt förslag på hur styrdokumenten behöver förändras för att tydliggöra arbetet med att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga. Programmering kommer att lyftas fram som ett viktigt inslag i undervisningen, sannolikt främst i ämnena matematik och teknik.

I samband med förändringarna av kurs- och läroplaner kommer det att krävas att Skolverket informerar om vad detta innebär i praktiken. Det är också viktigt att man ger skolledning, lärare och annan personal olika former av stöd för att utvecklingsarbetet ska kunna genomföras på ett likvärdigt sätt.

2. Förskolechefer, rektorer och personal som arbetar med barn och elever i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem behöver adekvat digital kompetens

Inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen ska Skolverket satsa på insatser som rör digital kompetens och som tar upp vad digitaliseringen innebär för undervisning och lärande. Syftet är att skapa likvärdighet över hela landet. Kompetensutveckling kommer att erbjudas såväl rektorer och förskolechefer som förskollärare, lärare och annan personal som arbetar med barn och elever.

Behovet av kompetensutveckling inom det här området är stort på alla nivåer i skolan. Det är särskilt viktigt på ledningsnivå, eftersom det strategiska ledarskapet har en avgörande betydelse när det gäller att skapa rätt förutsättningar för utvecklings- och förändringsarbetet.

Det är viktigt att rektorsprogrammet snarast säkerställer att den ger rektorer verktyg för det strategiska arbetet kring de förändringsprocesser som digitaliseringen medför. Uppdraget ska samtidigt omfattas till att även omfatta förskolechefer.

Förskollärar- och lärarutbildningarna på samtliga utbildningsorter ska ge studenterna tillgång till de verktyg och förhållningssätt som behövs i en digitaliserad skola och i ett digitaliserat samhälle. Adekvat digital kompetens ska samtidigt bli en tydlig del av examensmålen.

Det är också avgörande att det finns ett klassrumsnära pedagogiskt stöd i utvecklingsarbetet för lärarna på skolorna och i kommunerna. Detta kan se ut på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. Man kan till exempel använda sig av it-pedagoger eller förstelärare i det här arbetet.

3. Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem skall ha tillgång till digitala verktyg

För att strategin för digitalisering av skolan ska lyckas, är det nödvändigt att huvudmännen säkerställer att personal och elever har tillräcklig tillgång till digitala verktyg. I nuläget handlar det i praktiken om surfplattor eller bärbara datorer samt trådlöst nät. För att nå visionen för 2022 bör infrastrukturen vara tillräckligt utbyggd senast 2020.

Personalen behöver varsin dator som de kan administrera och använda både i och utanför skolan.

I förskolan är det inte nödvändigt att barnen har varsin dator eller surfplatta. Däremot behöver de ha nödvändig tillgång till digitala verktyg i den dagliga verksamheten. Ju äldre eleverna blir och ju mer undervisningen omfattar digitala arbetssätt, desto viktigare är det att de har varsitt digitalt verktyg som de kan administrera och använda i och utanför skolan. Eftersom skollagen säger att utbildningen på grundskolenivå ska vara kostnadsfri för eleverna, är det huvudmannen som ansvarar för detta.

4. Undervisning och administration skall ta tillvara digitaliseringens möjligheter

För att undervisningen ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter krävs inte bara kompetensutveckling och tillgång till digitala verktyg, utan också tillgång till innehåll och metoder som anpassats till och utvecklats för arbete i en digital miljö.

För att kunna utnyttja möjligheter till effektiviseringar av ett ökande informationsflöde inom skolsektorn måste arbetet med att utveckla och använda standarder intensifieras och samordnas. Här spelar utbyte och användning av öppna data och länkad data en allt viktigare roll. Det behövs därför en sammanhållen strategi för att utveckla en it-arkitektur som underlättar integrationen mellan system och tjänster och som gör det lättare att utbyta information mellan olika aktörer. Inte minst är det viktigt att skolor lätt kan integrera lärresurserna i sina befintliga plattformar och att det inte krävs någon extra inloggning. Skolverket vill driva dessa båda uppdrag.

Det är också strategiskt intressant att underlätta sökning av digitala läromedel och andra lärresurser som kan användas i undervisningen. Detta kommer samtidigt att leda till att marknaden – som i nuläget är marginell – kommer att växa kraftigt.  Såväl Skolverket som andra aktörer kan spela viktiga roller inom det här området.

Framväxten av learning analytics, det vill säga insamling och analys av elevernas arbete och resultat, kan skapa bättre möjligheter att följa och att ge stöd åt den fortsatta kunskapsutvecklingen. Här är det viktigt att komma ihåg att datainsamlingen inte är problemfri och att det bland annat uppstår frågor som rör elevernas personliga integritet. Skolverket följer och bevakar den internationella utvecklingen inom området. Deltagandet i EU-projektet Learning Analytics Community Exchange (LACE) är en del av detta.

Digitala prov kan underlätta och effektivisera lärares arbete, samtidigt som eleverna kan få en mer omedelbar återkoppling. Distribution, sammanställning av resultat och ibland även automatiserad rättning, skapar tidsvinster och ger tydligare underlag för analyser och beslut. Det är dock nödvändigt att de digitala lösningarna är lättanvända och enkelt kan integreras i skolors lärplattformar. Digitala nationella prov är också under utveckling. Införandet av dem förutsätter dock att infrastrukturen blir tillräckligt utbyggd.

En generell kunskap om digitala verktyg och dess möjligheter för ett tillgängligt lärande behöver ingå i alla förskollärares och lärares digitala kompetens. Skolverket föreslår att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ansvarar för att genomföra detta.

Skolbibliotek med utbildad personal är en självklar resurs i arbetet med skolans digitalisering, särskilt när det gäller lärares kompetensutveckling kring informationshantering och källkritik

Digitaliseringen förutsätter ett innovativt förhållningssätt i skolan. Vinnova arbetar sedan två år tillbaka med en satsning för att stimulera och ge stöd åt detta. Skolverket föreslår att satsningen både ska förlängas och utvidgas.

Fjärr- och distansundervisning kan bidra till att skapa utökade möjligheter för undervisning och lärande. Just nu är frågan under utredning. Skolverket menar att det kan vara lämpligt att genomföra försök för att närmare undersöka hur detta kan fungera i praktiken.

5. Forskning och uppföljning
 är nödvändig

En nationell IT-strategi behöver följas upp, utvärderas och beforskas. För att kunna följa utvecklingen krävs att studier genomförs regelbundet fram till och med 2022. Skolverket föreslår att Skolforskningsinstitutet skapar förutsättningar för sådan forskning inom ramen för sitt nuvarande uppdrag.

 

, ,

No comments yet.

Kommentera