Toppmeny

Digitalt skapande i skola och fritidshem

Digitaliseringen av verksamheten på landets fritidshem kommer sannolikt att börja ta rejäl fart under de närmaste åren. Det finns två avgörande skäl. Ena skälet är att Skolverket nyligen presenterat sitt förslag till nationell digital strategi för förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Det andra är att regeringen precis fattat beslut om ett nytt avsnitt om fritidshem i grundskolans läroplan, som för första gången lyfter fram fritidspedagogikens roll och betydelse i skolan.

Förslaget till nationell digital strategi bygger på en vision om att skolan 2022 ska kunna förbereda alla elever för vardag och verklighet i ett samhälle präglat av en snabb och övergripande digital utveckling. Samtidigt som eleverna utvecklar den digitala kompetens som de behöver, är det viktigt att it och digitala medier används för att förbättra undervisningen.

Fritidshemmets verksamhet ska komplettera förskoleklass och grundskola och utgå ifrån en helhetssyn på barnet. Det handlar både om att erbjuda en meningsfull fritid baserad på barnens intressen och erfarenheter och att utmana och inspirera till personlig utveckling och lärande inom centrala områden. I det nya avsnittet betonas särskilt värdet av att barnen utvecklar sin fantasi och sitt kreativa skapande, att de tränar sig att kommunicera och använda olika estetiska utrycksformer samt att de lär sig att lösa konkreta, verklighetsnära problem tillsammans med andra.

På flera håll i landet är arbetet med att digitalisera fritidshemmet och att knyta an aktiviteterna till skolans undervisning redan i full gång sedan något år tillbaka.

Skönsmons skola i Sundsvalls kommun har fritidshemmet Paviljongen, som vänder sig till åk 3-6, sedan ett år tillbaka integrerat ett it-fritids i sin ordinarie verksamhet, fem dagar i veckan. Med hjälp av it-pedagogen Mathias Mjörnheim erbjuder man bland annat programmering med Scratch och digitalt skapande med MaKey MaKey och Minecraft. Arbete med bloggar och andra sociala medier ägnar man sig också åt och ett makerspace är under planering tillsammans med sciencecentret Technicus.

Skönsmoskolan har också infört ämnet digitalkunskap genom att utöka schemat med 30 minuter i veckan. Precis som på it-fritids arbetar man mycket med programmering och sociala medier. Källkritik och etiska överväganden på nätet är också viktiga delar. It-fritids och digitalkunskap kompletterar varandra på ett bra sätt och ger värdefulla bidrag till utvecklingen av elevernas digitala kompetens.

Antnässkolan i Luleå (F-6) är ett annat intressant exempel. På fritidsavdelningarna Granen, Tallen och Tallkronan, där 80 av skolans 120 elever går, arbetar man målmedvetet med att utveckla barnens digitala skapande inom olika områden. Såväl de yngre som de äldre barnen skapar med hjälp av Doodle 3d, Tinkercad och 3d-skrivare. Enklare programmering med Scratch Jr är också en viktig del av verksamheten, tillsammans med animation och filmredigering.

Agneta Hedenström, som är rektor på Antnässkolan, har som övergripande mål att föra in kreativt lärande och digitalt skapande i verksamheten. Här kan fritidshemmet och skolan, var och en på sitt sätt och tillsammans, driva den pedagogiska utvecklingen och barnens lärande framåt.

Breddenskolan i Upplands Väsby undersöker man just nu hur man kan förena utveckling av klassiska bräd- och tärningsspel med CAD och 3d-skrivare på fritidshemmet – och hur man kan koppla detta till olika delar av skolans undervisning. En spännande utveckling är på gång!

No comments yet.

Kommentera