Toppmeny

Interaktiva lärmiljöer utomhus i förskolan

Hösten är här och tredje omgången av Interaktiva lärmiljöer i förskolan har precis dragit igång. Precis som tidigare går fortbildningen ut på att förskollärarna tillsammans med processledare ska hitta nya skapande sätt att använda it och digitala medier i förskolan. Resultaten ska sedan spridas vidare till kollegorna och bidra till att utveckla verksamheten.

Tidgare har det enbart handlat om att utveckla lärmiljön inomhus, men nu är det dags att utveckla utomhuspedagogiken med digitala medel. För ett par veckor sedan arrangerade digitalistorna en workshop för intresserade förskollärare om hur man kan arbeta med trådlösa mikroskop i skogen – och mer är på gång.

Att vara utomhus ger helt andra möjligheter att konkretisera och förklara sådant som annars kan vara svårt att få grepp om. Det går både att lära sig mer om fenomen i naturen och att få en bättre inblick i hur modern teknik fungerar.

I sin senaste kvalitetsgranskning av förskolans verksamhet, visar Skolinspektionen att ungefär var fjärde förskola behöver satsa mer på att utveckla barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Inte minst är det viktigt att ta vara på barnens nyfikenhet och frågor, och att initiera samtal som inspirerar barnen att undersöka och reflektera.

Skolinspektionen menar också att förskollärare behöver bli mer medvetna om sin roll tillsammans med barnen och använda en större del av tiden åt att undervisa. Detta kan ske på många sätt, tillägger man, och även leken är ett verktyg för lärande.

Jonna Larsson, som forskar och undervisar på Göteborgs universitet, disputerade nyligen på en avhandling om fysik som lärområde i förskolan. Bland annat visar hon hur viktigt det är att fysiken blir konkret och möjlig att utforska. Hon betonar också vikten av att förskollärarna kan skapa eller fånga tillfällen i leken som gör det möjligt att resonera kring och förklara olika fysiska fenomen.

Istället för att enbart oroa sig för att pulkan kan gå sönder när barnen drar den över en gård där det är glest med snö, kan förskolläraren även passa på att prata om varför pulkan inte glider lika bra där som i den snöiga backen. Barnens kunskaper och förståelse kan utvecklas med enkla medel.

I avhandlingens första studie, har Jonna Larsson analyserat mer än tvåhundra filmade sekvenser där barn under sin lek undersöker och utforskar olika fysiska fenomen. Bland annat åker de rutschkana, glider fram över golvet och drar pulkor på olika underlag. Men inte i ett enda av de här fallen får barnen hjälp med att reflektera kring sina upplevelser. Förskollärare måste alltså bli betydligt bättre på att använda de möjligheter som finns i vardagen, konstaterar Jonna Larsson.

Här kan makerkulturen säkert komma till nytta. Ett exempel är Stensjöns förskola i Mölndal, som bland annat använder drönare för att väcka nyfikenheten och undersöka fysiska och andra naturvetenskapliga fenomen och företeelser utomhus.

Lek och kreativt skapande såväl inom- som utomhus ger även goda möjligheter att stimulera och utveckla barnens språkliga förmåga. Det visar Martina Norling i sin avhandling om förskolan som arena för språkliga processer, som hon disputerade på vid Mälardalens högskola förra året.

Det handlar om att utmana barnens begreppsutveckling genom att ställa frågor som sätter fart på tankarna. Därför är det viktigt att förskollärare både får den kompetensutveckling som krävs och att de har den tid som ett sådant arbetssätt förutsätter.

Martina Norling slår fast att leksaker och redskap av olika slag, inte minst utomhus, fungerar som verktyg för att få igång barnens fantasi, kreativitet och gemensamma lärande. Detta är också en central del av den språkliga utvecklingen. Här kan säkert samspelet mellan det digitala och det analoga skapandet utomhus fylla en viktig funktion.

 

No comments yet.

Kommentera