Toppmeny

Klassrum, ordning och lärande

I februari presenterade forskare vid Salforduniversitetet i Manchester rapporten Clever Classrooms, som beskriver den fysiska lärmiljöns betydelse för elevernas lärande. Grundläggande fysiska faktorer som luftkvalitet, temperatur och ljus- och ljudnivå har störst betydelse. Färgsättning och utsikt är också viktigt, liksom elevernas möjlighet att sätta sin egen prägel på klassrummets utseende.

För yngre elever är det enligt rapporten särskilt viktigt att olika delar av rummet är tydligt avsedda för olika saker. Vissa delar används till undervisning, andra till lek. För äldre elever kan rummet vara organiserat på ett enklare sätt, mer tydligt anpassat till formell undervisning.

I Danmark arbetar designern Susanne Ringsmose Staffeldt och pedagogikprofessorn Charlotte Ringsmose tillsammans med projektet Rum og læring, som hjälper danska förskolor att skapa fysiska ramar för det pedagogiska arbetet. De arbetar med fyra zoner som sträcker sig från platser för barnens egna fysiska lekar till vuxenstyrda fysiska aktiviteter, kreativt skapande och mer stillsamma aktiviteter som läsning.

Under året driver den danska regeringen ett forsknings- och utvecklingsprojekt som undersöker hur it och digitala medier bäst kan föras in i förskolans verksamhet, alltifrån fysiska lekar till mer stillsamma aktiviteter.


Classroom av Victor Björklund CC (BY)

Förra året disputerade Anna Maria Hipkiss  på en avhandling som undersöker hur klassrummets design och utformning för kommunikation påverkar hur eleverna lär sig ämnesspråket och utvecklar sin ämnesförståelse. Är klassrummet en sluten värld eller öppnar det sig mot omvärlden? Handlar det mest om vertikal kommunikation från lärare till elever eller är den horisontella kommunikationen mellan eleverna också viktig? Styr läraren undervisningen på egen hand eller är eleverna medskapare?

Jakob Billmayer jämför i sin avhandling ordningen i tyska och svenska klassrum. I Tyskland gäller katederstyrd disciplin och enhetlig undervisning för alla, medan mer individualiserad undervisning, grupparbete och lärande utanför klassrummet är vanligt i Sverige. Det handlar om olika sätt att skapa ordning och båda har sina för- och nackdelar.

Ordning i klassrummet är ofta en viktig fråga i skoldebatten. Ska eleverna använda mobilen på lektionen eller ska den hellre ligga i en låda? Rummet och undervisningen kan organiseras på olika sätt. Det är målet som avgör. Vad vill vi att undervisningen i skolan ska leda till? Vilka krav ställer det på den fysiska lärmiljön, på läraren och på eleverna?

, ,

No comments yet.

Kommentera