Toppmeny

Så funkar det, så kan det bli möjligt

För två veckor sedan arrangerades Så funkar det på Messingen i Upplands Väsby. Under dagen hade jag intressanta samtal om skola, makerkultur och skolans möte med samhällsutvecklingen. Bland annat pratade jag med Mark Smith, professor på KTH, och John Gustavsson, rektor på Väsby Nya Gymnasium.

Mark Smith skapar miljöer för gränsöverskridande lärande som förbereder för ett samhälle där digital teknikutveckling och sociokulturella förändringar går allt snabbare. Han vill förena makerspace med formell utbildning och visa hur samarbete kan lösa komplexa, verklighetsnära problem.

- Nyligen arrangerade KTH och Datorföreningen Makerspace Professional för yrkesverksamma. Här är vi bland annat särskilt intresserade av lärarna. När de bekantar sig med hur man skapar i ett makerspace, upptäcker de nya sätt att undervisa och lära tillsammans med eleverna.

John Gustavsson tänker i liknande banor kring möjligheterna med makerspace i skolan.

- Jag tror mycket på makerspace i skolan. Eleverna ska inte bara lära sig upprepa teoretisk kunskap som är bortkopplad från verkligheten. Kunskapen måste också bli handfast och konkret. I ett makerspace kan eleverna skapa med it och programmering. Det ges utrymme för lekfullhet, kreativitet och samarbete.

Elever vet för det mesta vad de är bra på, säger Mark Smith. Men de är oftast inte medvetna om hur deras kunskaper och förmågor kan förenas med det som andra vet och kan. Det blir däremot tydligt i ett makerspace.

 – Man ser hur ens egna kunskaper kan kopplas till andras och skapa spännande möjligheter. Med förenad kraft går det att göra sådant som annars hade varit omöjligt och otänkbart.

Om eleverna får rätt stimulans och ingår i ett kreativt sammanhang, kommer det att väcka drömmar och sätta fart på deras intresse att lära och att se nya perspektiv, menar John Gustavsson.

- Makerspace kan bli en motivationshöjande faktor för eleverna som förändrar deras liv. Samtidigt är det ett sätt att göra Väsby Nya Gymnasium mer attraktivt och att attrahera nya elever som blir intresserade av hur vi arbetar. Det ger oss möjlighet att fortsätta att utveckla skolan och att förändra undervisningen.

Samhället närmast flödar över av kunskap, konstaterar Mark Smith. Men den måste finnas tillgänglig och kunna kopplas samman med andra kunskaper och erfarenheter för att komma till nytta och skapa möjlighet till förändring och utveckling.

- Här har biblioteket en viktig roll. Man kan säga att biblioteket materialiserar själva idén om ett makerspace: det är ett rum för personligt och gemensamt lärande. Problemen och frågorna står i centrum. Vem man är har ingen betydelse. I Kista ligger biblioteket i Kistagallerian, där många rör sig dagligen – och det är en plats där alla känner sig välkomna.

Ett makerspace som både är tillgängligt för elever och för alla andra vore en bra idé i Upplands Väsby, menar John Gustavsson.

- Ett makerspace är minst lika viktigt för allmänheten som för eleverna. Det handlar om att väcka ett slumrande intresse och att ge nya möjligheter. Jag tror att det kan ge en väldig skjuts åt alla som bor här, för skolan och för hela samhället.

Makerspace och makerkulturen står för minst hälften av den förändring som behövs när skolan digitaliseras, menar Mark Smith. Den teoretiska kunskapen i de olika ämnena är en nödvändig grund, men sedan måste lärare och elever ta nästa steg.

- Skolan måste bli en institution som drar nytta av teknikutvecklingen för att hantera och använda all den kunskap som finns ute i samhället i sin undervisning. Eleverna ska lära sig att samarbeta och att förena olika perspektiv för att lösa viktiga problem i vardagen. De måste också “gå bakom skärmen” för att verkligen upptäcka vilka möjligheter som finns!

Under 2016 kommer Per Falk att arrangera tre makerspace-workshops i Upplands Väsby tillsammans med biblioteket. Redan i januari är det det dags för den första. Utbildningskontoret ser även över möjligheterna att skapa en permanent yta för både skolan och biblioteket.

No comments yet.

Kommentera