Toppmeny

Underlätta nyanlända elevers lärande

På senare år har frågor och problemställningar som rör undervisning av nyanlända elever blivit allt viktigare i skolan och i den utbildningspolitiska debatten. Till gruppen nyanlända räknas barn och ungdomar som är fast boende i landet, som har kommit till Sverige efter höstterminen i ettan, som inte har svenska som modersmål och som har gått i svensk skola i högst fyra år. Det är en grupp som inom sig rymmer stora skillnader, bland annat när det gäller ursprungsland, språk, skolgång och föräldrarnas utbildningsnivå.

Skolverkets analys av Migrationsverkets statistik för 2015 visar att det finns flest nyanlända i högstadie- och gymnasieåldern. Det är också tydligt att de är ojämnt fördelade inom landet. Mindre kommuner har förhållandevis många nyanlända elever, medan storstadskommunerna, relativt sett, har tagit emot få. Detta innebär rejäla utmaningar för de mindre kommunerna. Lärarbristen och det växande behovet av lärare som har kunskap och erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk ställer också till problem.

Förra året lade regeringen fram propositionen Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, som antogs av riksdagen och som trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebär en ändring i skollagen som ska stärka nyanlända elevers utvecklingsmöjligheter och underlätta deras utbildning och integration i samhället. Skolverket har också fått i uppdrag av regeringen att genomföra generella och riktade insatser 2016-19 som möjliggör detta. Redan nu finns en webbplats som samlar material som rör nyanlända elevers skolgång.

Skolverkets insatser kommer att ta avstamp i svensk och internationell forskning och erfarenhet inom området. Nihad Bunars sammanställning från 2010 är en viktig utgångspunkt. Här framgår bland annat att det är avgörande att arbetet med nyanlända elever är hela skolans angelägenhet, att det råder samsyn inom kollegiet kring hur man ska gå tillväga och att alla får den kompetensutveckling som krävs. Det är också viktigt att eleverna lär känna jämnåriga som inte är nyanlända, så att de verkligen ges möjlighet att bli socialt delaktiga och integrerade i samhället.

Forskning och erfarenhet visar att den inledande undervisningen har en avgörande betydelse för elevernas fortsatta utveckling. Därför gäller det att undervisningen hjälper dem att snabbt komma in i det svenska språket och lära känna hur det svenska samhället ser ut och fungerar. Såväl Skolverket som landets skolhuvudmän har således en angelägen uppgift att hantera. Upplands Väsby kommun är i gång med utvecklingen av nyanlända elevers lärande som ett delprojekt i skolutvecklingsprojektet Ett lärande Väsby.

26 januari arrangerar Upplands Väsby kommun och Interactive Institute tillsammans en sluten workshop i Kista som är tänkt att lägga grunden för samarbete och kunskapsdelning mellan intresserade kommuner samt mellan kommunerna och forskarvärlden. Per Falk, it-strateg i Upplands Väsby, och Brendon Clark, seniorforskare på Interactive Institute, kommer att fungera som facilitatorer under dagen. Allt material kommer att bli tillgängligt på webben efteråt.

Fyra centrala frågeställningar står på programmet:

  • Hur kan vi se till att rektorer och lärare lär sig vad som bäst främjar nyanlända elevers lärande?
  • Hur kan vi hjälpa nyanlända elever att lära sig svenska, trots bristen på lärare och lokaler?
  • Vad krävs för att lärare som saknar erfarenhet av att undervisa nyanlända och elever med svenska som andraspråk att utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver? Hur drar vi bäst nytta av de digitala möjligheterna i det här sammanhanget?
  • Hur kan kommuner och andra organisationer lära av varandra och tillsammans utveckla nyanländas lärande och integration i det svenska samhället?

Det pågår redan en hel del arbete runt om i Sverige som det är möjligt att dra nytta av och att bygga vidare på. Hit hör bland annat UR:s webbplats Snabbstart i svenska för nyanlända och Sigtuna kommuns öppna kurs om hur mobilappar kan användas för att främja nyanländas språkutveckling.

I höstas tog jag upp undervisning i svenska som andraspråk ur ett digitalt perspektiv. Då pekade jag bland annat på att tekniken inte ska ersätta läraren. Istället ska läraren använda den som stöd för att sätta fart på elevernas tankar och reflektioner, och hjälpa dem att lära tillsammans och att dra nytta av varandra i sitt lärande. Elevernas modersmål är en viktig resurs och talspråket fungerar som en bro som leder över till skriftspråket.

Strax före jul skrev jag om hur frivilliga insatser, makerkultur och informellt lärande kan skapa digitala genvägar för nyanlända vuxna. Ett exempel på detta är det nordiska forskningssamarbetet Language learning in the wild, som Brendon Clark och hans kollegor deltar i. Här undersöker man bland annat hur mobilappar kan ge hjälp och stöd när språket prövas och utvecklas i verkliga situationer, ute i samhället. Även barns och ungdomars lärande kan förbättras av att man lämnar klassrummet och tar sig an vardagens utmaningar.

Fortsättning följer!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Nyanlända | Pearltrees - 16 februari, 2016

    […] Underlätta nyanlända elevers lärande – Väsby Lärlabb. På senare år har frågor och problemställningar som rör undervisning av nyanlända elever blivit allt viktigare i skolan och i den utbildningspolitiska debatten. Till gruppen nyanlända räknas barn och ungdomar som är fast boende i landet, som har kommit till Sverige efter höstterminen i ettan, som inte har svenska som modersmål och som har gått i svensk skola i högst fyra år. Det är en grupp som inom sig rymmer stora skillnader, bland annat när det gäller ursprungsland, språk, skolgång och föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverkets analys av Migrationsverkets statistik för 2015 visar att det finns flest nyanlända i högstadie- och gymnasieåldern. Det är också tydligt att de är ojämnt fördelade inom landet. Mindre kommuner har förhållandevis många nyanlända elever, medan storstadskommunerna, relativt sett, har tagit emot få. […]

Kommentera