Toppmeny

Utvärdering av speldesignprojektet med Tobias och Emma

Den 14 juni träffades vi i speldesignprojektet för att diskutera och utvärdera projektet. Framgångar, motgångar, misslyckanden – alla erfarenheter som kan bli inspel och medskick till kollegor i och utanför kommunen som är intresserade av något motsvarande. Läs projektbeskrivningen här. Vi satt i två timmar och skalade av lager på lager av handlingar, tankar och känslor kopplade till arbetet, ett försök blottlägga någon form av kärna, för att till sist dokumentera arbetet i en One-shot video. En teknik som vi konsekvent använder i labbet för att fånga nyanser och det flyktiga i en kreativ process.

Här är några av Emma och Tobias slutsatser:

  1. Projektet var en framgång, dels för att de verkligen fick till ett fungerande samarbete mellan fritids och skola, som var utvecklande för båda parter. Eleverna var motiverade och engagerade genom hela projektet, även när saker misslyckades och gick emot dem.
  2. Tobias som fritidspedagog kan se enorma vinster och starka kopplingar till Lgr11 i användande av olika kommunikativa förmågor i hur de redovisade sina idéer, försvarade ståndpunkter, jämkade och förhandlade, fördelade talutrymme mellan varandra. Dessutom i användande av analysförmågan när de förklarar och visar hur saker händer samman, kommer på lösningar på problem samt arbetar med design och versioner av sitt spel och sina spelpjäser.
  3. Emma hade svårare att hitta direkta kopplingar till kunskapskraven i matematik åk 2, men betydligt lättare när det gäller resonemangen och diskussionerna kring det centrala innehållet i matematik. Detta blev mycket tydligt när de skulle förhålla sig till tre dimensioner i TinkerCAD, lösa misslyckade konstruktioner samt resonemangen kring geometriska figurer och konstruktion. Hade de valt ett annat tema t ex religion hade de varit betydligt enklare att bocka av kunskapskraven.
  4. Tobias och Emma fungerade som en dynamisk duo och agerade som kritiska vänner till varandra, vilket innebar att de lätt kunde bygga broar mellan fritids och skola, där Tobias kunde ta plats. Och de kunde även gå in och påtala när saker inte fungerade och styra upp projektet.
  5. Projektet skapade ett enormt engagemang hos eleverna, så pass att de fick gå in, styra upp och rikta uppmärksamheten mot övrigt skolarbete.
  6. Projektet tog mycket mer tid än vad någon av oss räknat med, mycket på grund av att själva utskriften av 3D-objekt tar tid. Misslyckas en utskrift får man börja om. Detta är något som man lätt skulle kunna påverka om man gör det här igen.
  7. Emma och Tobias vill samarbeta igen och arbeta fram en version 2 av projektet, men då behöver man förhålla sig till tiden på ett annat sätt. Exakt hur vet de inte i dagsläget, men att ekvationen med upptäckarlust, engagemang, relationen skola-fritids, lgr11 och schema måste hänga ihop.

Per Falks slutsatser

Om vi designar vår undervisning för en hög grad av lust och engagemang, där innehållet griper tag i eleverna och personalen, hur hanterar vi sedan detta engagemang och denna kunskapsiver om det krockar med schema, lokaler och kollegor?

Individerna och dynamiken i gruppen blir enormt viktig när upplägget är komplext och det finns en hög grad av risk. Även om Per Falk inte introducerade och pratade om labbets fyra principer så kunde man ändå se att Tobias och Emma agerade som varandras kritiska vänner, det fanns trygghet i gruppen och projektet vilket blir viktigt för att kunna hantera det oväntade och motgångar. Så även om det fanns ett tydligt mål, med tydliga ramar och uppgifter i projektet, så visste inte fritidspedagogen och läraren exakt hur vägen framåt skulle se ut och hur eleverna skulle möta, reagera och agera i mötet med uppgiften, materialet och varandra.

Eleverna i årskurs 2 hade inga som helst problem att hantera TinkerCAD och att spara, jobba hemma och ladda ned objekt till skrivaren. De klarade av att jobba med 3D-skrivaren, byta filament och hantera allt pyssel runt omkring utskrifterna av deras spelpjäser.

Det hade varit bättre att jobba fokuserat med detta projekt under 2-3 dagar, för att sedan ta en paus och ge dem lite tid att reflektera och fundera på innehållet och sin design, och återuppta arbetet koncentrerat under 2 dagar och slutföra det – än att sprida ut det över flera veckor.

Projektet med sitt tema känns som ett mycket bra exempel på hur man skulle kunna jobba med såväl digital kompetens som MIK på fritidshemmen och i skolan i en årskurs 2:a, inför kommande nationella IT-strategier i skolan.

Om vi designar vår undervisning för en hög grad av lust och engagemang, där innehållet griper tag i eleverna och personalen, hur hanterar vi sedan detta engagemang och denna kunskapsiver om det krockar med schema, lokaler och kollegor? Hur dokumenterar och förmedlar vi detta till övriga verksamheter?

20160615_155607

Per Falks reflektion och one-shot video

Se alla klipp i denna spellista:

, , , ,

No comments yet.

Kommentera