Toppmeny

Varför programmering i skolan?

Programmering är på väg att bli ett hett ämne i den europeiska skolpolitiska debatten. I Sverige bubblar det under ytan. Vad beror det här på?

Ett skäl är att kunskaper i programmering blir allt viktigare för näringsliv och samhällsekonomi. Behovet av yrkeskunniga inom området kommer därför att öka de närmaste åren. Redan idag råder det brist.

Ett annat skäl är att digitaliseringen präglar hela samhället. Alla behöver därför lära sig grundläggande programmering och datalogiskt tänkande. En övergripande förståelse av hur tekniken fungerar behövs både för att klara sig i arbetslivet och för att verka som medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Tre EU-länder har fört in programmering och datalogiskt tänkande i läroplanen: England, Estland och Finland.

Den nya läroplan som trädde i kraft i England förra året lyfter fram programmering, problemlösning och digitalt skapande. En viktig drivkraft är att väcka elevernas teknikintresse, utveckla deras kreativitet och att uppmuntra dem att utbilda sig till programmerare och ingenjörer.

Estland har sedan 2012 satsningen ProgeTiger som syftar till att integrera datalogiskt tänkande, samarbete och digitalt skapande i alla ämnen. Kompetensutveckling av lärare och skolledare och en systematisk utveckling av didaktiska metoder är två grundstenar i satsningen.


Forskaren Linda Mannila om programmering i skolan i Finland.

Nästa år införs nya läroplaner i Finland. Här är den digitala kompetensen en viktig del av den mångsidiga kompetens som eleverna ska utveckla. Det gäller både att förstå hur tekniken fungerar, att se dess betydelse i samhälle och vardag och att kunna använda den som hjälpmedel i sitt lärande och för praktiskt skapande tillsammans med andra.

De tre länderna har en uttalad ambition att ge kreativitet, datalogiskt tänkande och nya pedagogiska perspektiv en central roll i skolan. Den globala ekonomin och ett alltmer komplext samhälle ställer nya krav.

I Sverige kan forskarvärlden på sikt kanske bli en viktig faktor som driver på utvecklingen.

Vinnova finansierar tre intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt. I ett projekt utvecklas en modell för datalogiskt tänkande och kreativitet i grundskolan. I ett annat utvecklas en plattform som underlättar skolors samarbete och kunskapsdelning kring digitalt skapande. Ett tredje projekt, Makerspace i skolan, drivs av Interactive Institute. Här deltar Upplands Väsby. Syftet är att undersöka hur makerkultur kan föra in kreativitet och digitalt skapande i skolans undervisning.

 

 

No comments yet.

Kommentera