Toppmeny

Visioner och strategier kring skolans digitalisering

Med anledning av att de kommunala verksamheterna i Upplands Väsby kommun kommer att initiera ett arbete där man formulerar en vision och strategi kopplad till digitaliseringen av samhället och skolan bad vi Stefan Pålsson och Carl Heath att tänka kring visions- och strategiarbete för oss i skolans värld.

Del 1 – Visioner och strategier kring skolans digitalisering av Stefan Pålsson
Del 2 – Om skapandet av hållbara strategier av Carl Heath
Del 3 – En sammanfattning av Skolverkets förslag till nationell it-strategi av Stefan Pålsson

Ett globalt och digitalt samhälle ställer andra krav på elevernas kunskaper och förmågor, samtidigt som tekniken skapar nya pedagogiska möjligheter. Om inte beslutsfattare, skolledare och lärare arbetar tillsammans med att utveckla undervisningen utifrån tydliga visioner, mål och strategier, blir det inte mycket av med skolans digitalisering och pedagogiska utveckling. Det konstaterar OECD i rapporten Students, Computers and Learning: Making the Connection, som presenterades i september förra året.

Århusprofessorn Ole Sejer Iversen pekar i samma riktning i den analys av Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges styrdokument och praktik kring it och digitala medier i undervisningen, som han presenterade på Nordic@Bett i London i slutet av januari.

Analysen visar att den tekniska infrastrukturen börjar falla på plats och att kurs- och läroplaner tar upp de förmågor som ofta samlas under benämningen 21st Century Skills: kritiskt tänkande, samarbete, teknikförståelse eget skapande, lösning av komplexa problem samt digitalt medborgarskap. Däremot saknas satsningar på lärarutbildning och kompetensutveckling som kan hjälpa lärarna att utveckla och förändra sin undervisning. Här behövs både nationella och lokala strategier.

I slutet av förra året genomförde Lärarnas tidning en enkät som visar att endast knappt 40 procent av landets kommuner har tagit fram en lokal it-strategi för skolan som drar upp riktlinjer för hur tekniken ska integreras i undervisningen. Av de 208 kommuner som svarade, var det bara 79, det vill säga knappt 40 procent, som hade gjort det.

I oktober förra året presenterade SKL rapporten Skolans digitalisering: hur långt har vi kommit? Den bygger på självskattningar från 100 kommuner i LIKA, SKLs webbaserade självskattningsverktyg som hjälper landets kommuner och skolor att ta fram lokala lägesrapporter och strategier kring digitaliseringsarbetet. 78 indikatorer inom områdena ledning, infrastruktur, kompetens och användning används för att beskriva läget i kommunen och på de olika skolorna. För varje indikator finns fem svarsalternativ: uppnådd, nästan där, påbörjad, planerad och ej planerad.

Rapporten visar att kommuner och skolor överlag är bra på infrastruktur, men att det finns mycket kvar att göra kring ledning, kompetensutveckling och användning.

Det är, till exempel, inte mer än 12 procent av rektorerna som har presenterat en pedagogisk it-vision för medarbetarna. 58 procent säger sig dock vara på gång. Ännu färre, 7 procent, av rektorerna arbetar strategiskt tillsammans med lärarna för att fram utvärderingsbara mål för den pedagogiska användningen av it och digitala medier på skolan. 41 procent är på gång.

Endast var femte rektor tar regelbundet upp frågor kring pedagogisk it-användning med personalen, en knapp fjärdedel använder kollegialt lärande som modell för kompetensutveckling kring it och lärande och inte mer än åtta procent av rektorerna säger att lärarna kontinuerligt fortbildar sig inom det här området.

It-användningen har slagit igenom väl när det gäller kommunikation, schemaläggning och frånvarohantering samt elevdokumentation och bedömning. Det ser långt ifrån lika ljust ut när det gäller användning av digitala lärresurser i undervisningen. Endast 23 procent av rektorerna säger att lärarna gör detta dagligen.

Nu är arbetet med skolans digitalisering även på gång på nationell nivå. Det handlar både om att stärka alla skolors möjligheter att använda de tekniska möjligheterna i undervisningen och om att förbättra lärares och elevers digitala kompetens. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder.

I mitten av förra månaden presenterade Skolverket förslag på kommande insatser för kompetensutveckling som både vänder sig till skolledare och till lärare. Nationella it-strategier för skolan är också på gång. 30 mars kommer ett förslag som vänder sig till förskola, fritidshem och grundskola att presenteras. 29 april är det dags för ett förslag som rör gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.

Kollegialt lärande och en utökad användning av LIKA för att få igång det pedagogiska utvecklingsarbetet är några viktiga delar i strategierna. Satsningar på mjuk infrastruktur är en annan viktig del. För att användningen av digitala lärresurser ska ta fart, behövs det både ett rikt och varierat utbud och standardiserade tekniska lösningar som underlättar användningen.

Skolverket kommer att bygga vidare på det arbete som pågårSIS, Swedish Standards Institute, sedan flera år tillbaka. Målet är att skapa en öppen nationell infrastruktur, baserad på internationellt vedertagna standrader och single sign-on, som gör det smidigt att integrera lärresurserna i befintliga plattformar och verktyg. Det ska vara enkelt för lärare och elever att arbeta digitalt och det ska inte krävas några extra inloggningar. Allt detta bygger på att leverantörer och skolhuvudmän följer rekommendationerna i SIS vägledning om digitala lärresurser.

Slutsatsen i SKL:s rapport om skolans digitalisering ger en bra sammanfattning av läget när det gäller visioner och strategier: en hel del är på gång, men det återstår fortfarande mycket att göra.

, ,

No comments yet.

Kommentera