Vägen mot digitalisering

digitaliseringJag hade förmånen att få besöka årets Kvalitetsmässa i Göteborg som i mångt och mycket handlade om digitalisering med fokus på de utmaningar och möjligheter som samhället i stort men framförallt landets kommuner och det övriga offentliga Sverige står inför, eller rättare sagt, står mitt i. Digitaliseringen sker här och nu i en allt snabbare accelererande fart men trots att digitaliseringen redan förändrat bland annat våra kommunikationsmöjligheter i grunden så har vi bara tagit ansats från startblocken. Nu gäller det att spänna musklerna, anta rätt hållning och ta sikte mot en tydlig målbild men fullt fokus på varje enskilt steg. Ett i taget för bästa möjliga utfall in i nästa kliv.

Parallellen till ett kortdistanslopp anknyter snarare till accelerationstakten än loppet i sig för någon målgång finns inte inom synhåll men digitaliseringen rusar likväl iväg utan att vänta in vare sig bakåtsträvare eller eftersläntrare. Tekniska landvinningar kommer fortsätta flytta fram gränsen för det möjliga och görbara, precis som det alltid gjort, hur otroligt världsomvändande eller skrämmande det än kan verka.

Ingen ska dock förebrå de som känner en viss tveksamhet eller skepsis inför de tekniska landvinningarnas helbregdagörelse men få är de idag som söker vård för tågsjukan, i alla fall med anledning av att det gått för fort utan då snarare det motsatta i lövhalkans och annalkande snökaostider.

Persondatorn

Inte ens teknikbärarna själva har alltid förmått tro på utvecklingspotentialen i sin egen bärkraft. 1943 trodde inte IBM:s styrelseordförande att det fanns en världsmarknad för mer än kanske fem datorer och 34 år senare skulle grundaren till DEC som seglade upp som IBM:s största konkurrent uttala ”det finns absolut inget skäl för någon att ha en dator i sitt hem”.

Windows 2.0

Windows 2.0

En annan samtida innovatör o sin sida trodde stenhårt på en utvecklingspotential för mjukvara till datorer, skeptikerna till trots, och fick i uppdrag att skapa ett operativsystem till IBM PC. Däremot var det utvecklingen av ett grafiskt gränssnitt (GUI) som medgav en enklare användning och banade väg för den personliga datorn i kombination med att ta betalt per kopierad licens istället för knutet till hårdvaran vilket utgjorde grunden för världens största mjukvaruföretag där Microsoft med Windows fortfarande dominerar marknaden över 35 år senare och PC blev en öppen standard.

Kanske kan vi se samma revolution inom programmeringen där allt fler grafiska gränssnitt utvecklas för att generera bakomliggande kod utan någon egentlig kunskap i programspråket i sig? Snart nog är det bara nördande it-teknikers som mig själv som finner behov av kommandoprompten och frågan är om inte framtida programmeringsgränssnitt kommer att prata maskinspråk direkt. Dagens blockprogrammering kanske är lika banbrytande som GEM, GEOS, Apple och Windows där de två förstnämnda sedan länge är utkonkurrerade av de sistnämnda.

Fördubblad prestanda vartannat år

Jag kommer så väl ihåg när jag som dataansvarig på min första skola fick in den första 586:an, en Compaq med 90 Mhz Pentium processor och hela 8 MB RAM och en optisk läsare på hela 4x. (För er ynglingar som eventuellt läser så är det Mega o inte Giga förutom just hårddisken som där o då sprängde den magiska gränsen med 1GB lagringsutrymme!) Jag var helt övertygad om att den övre gränsen i prestanda måste var nådd ovetande om att datorprestandan i princip skulle fortsätta fördubblas i princip vartannat år. Inte helt olikt de förutsägelser som nu påtalar att gränsen är nådd för vad dagens processorteknologi klarar av att leverera.

En liten teknikhistorisk tillbakablick som inte gör att man känner sig yngre direkt och där man kan hoppas att dinosaurieepietet enbart tillämpas på datatekniken och inte undertecknad själv. Den på alla sätt revolutionerande iPhonen har redan hunnit fylla 10 år och totalt förändrat inte bara vårt förhållningssätt gentemot telefonin utan även banat grunden för hela appindustrin och det uppkopplade samhället med allehanda IoT-prylar (Internet of Things). Majoriteten av i-ländernas befolkning går dagligen runt med mer beräkningskraft i fickan än NASA hade när man skickade upp människan på månen 1969. Mer än hela apolloprogrammet tillsammans alltså och en annan har svårt att hitta rätt trots GPS, interaktiva kartor och aktiv röststyrd navigering.

Motorola A920

Motorola A920

Hur klarade jag mig förut? Det är knappt jag kommer ihåg. Däremot kommer jag så väl ihåg känslan och aha-upplevelsen när jag första gången såg Motorolas nya 3G-telefon A920 i Tre:s monter på en mässa i Söderhamn, den första telefonen med inbyggd GPS. Jag var oerhört imponerad trots att GPS inte fungerade från början och jag själv redan var invigd i smarttelefontänket sedan många år tillbaka med först ett par Nokia Communicators och sedan Ericsson P800 med efterföljande modeller i serien, även de med Symbian OS. Fler skulle det bli men dock aldrig någon Motorola eller Tre som knappt fungerade att ringa med ute i Hälsingeskogarna o än mindre surfa eller navigera med.

Digitala generationen

Dagens skolungdom tillhör en generation som inte vet av något annat än digitalt framställt fotografi, knappt kommer ihåg något innan smarttelefonen och ser på olika typer av kassetband och disketter som historiska artefakter. Snart tillhör även CD en svunnen tid och en parentes i teknikevolutionen, om än digital, och allt färre konsumenter sparar på medier överhuvudtaget till förmån för streamingtjänster.
Vem kunde förutspå den utvecklingen för inte alls så speciellt långt tillbaka i tiden? Att erkänna att man samlat på sig närmare 2000 fysiska filmer genom åren röner inte lägre några beundransvärda blickar utan snarare ömkan. För att inte idiotförklaras fullständigt så brukar jag vara snabb med att påpeka att jag åtminstone har Spotify o Plex.

Intåget av först internet och senare de sociala medierna har möjliggjort att vem som helst kan bli publicist och nå världen med en knapptryckning. Opinion och åsikter når fram i princip utan granskning eller motstånd. På gott och ont.

Många sociala medier bidrar verkligen med yttrandefrihet i sin friaste form. Ofta helt okontrollerat och missbrukas givetvis därefter. Likväl som den utgör en demokratisk grund och har spelat roll i exempelvis den arabiska våren har det bevisligen visat sig att den används även för att motverka demokratin. Till och med genom att påverka utgången av amerikanska presidentval och sannolikt andra staters demokratiska valprocesser. Nutidens propagandakrig sker här o nu med massor av skickliga agenter, numer under samlingsnamnet nättroll, som mer eller mindre motståndslöst infiltrerat sig hela vägen ner i medieflödet i våra fickor. Aktiviteten lär knappast minska inför valåret.

Informationssamhället

#Meetoo med alla efterföljande kampanjer världen över visar vilken enorm styrka och slagkraft det samlade kollektivet har genom sociala medier. Frigörelsevågen väller iväg i en närmast okontrollerad tsunami där kvinnor världen över äntligen vågar och får ett okontrollerat utrymme att säga ifrån mot sexuellt utnyttjande och objektifiering som i förlängningen kan utmana patriarkatet och förhoppningsvis bidra till ökad jämställdhet.

Samma   diktaturer och autokratier gör allt för att kontrollera och censurera internettrafiken och stävja liknande upprop som är både hot mot envälde och patriarkat. Baksidan av det okontrollerade är att många oskyldiga även hängs ut i dreven vilket ger oreparerbara konsekvenser både för den uthängde men även anhöriga oavsett sanningshalt. En svår balansgång även för de etablerade medierna som antar en mer o mer liberal ståndpunkt vad beträffar att allt tidigare släppa namn och bild på utpekade förövare med ursäkten att alla redan vet genom lynchmobbarna som drar fram och som flitigt delas i de sociala medierna, inte sällan med källor hos mindre faktabetänkliga sajter som Samhällsnytt (tidigare Avpixlat) eller Flashback.
duckface

Därför är det ökade krav på kunskap i källkritik i skolan. Näthygien kallat av vissa pedagoger i sin strävan att även motverka nätmobbing och bidra till en hågkomst av instagramgenerationen för något djupsinnigare avtryck än miljarder bingorimérfiltrerade plutmunsselfies.

Automatisering

Den kanske största effekten och snarast förestående förändringen i digitaliseringen är automationen och robotiseringen. Fler och fler rapporter kommer som vittnar om alla de yrkesgrupper som kommer att konkurreras ut av robotarna. Omfattning och tidsangivelse varierar något men klart är att samhället kommer att påverkas och förändras i grunden. Påverkas – inte gå under. Både människa och samhälle har klarat av stora strukturella förändringar tidigare och kommer att göra det igen. Med övergången till det industrialiserade samhället följde också konjunktursvängningar och politisk oro vilket vi kan dra paralleller till idag. Allt sker bara mycket snabbare idag än då.

Alla kommer att påverkas oavsett yrke i mer eller mindre utsträckning. Automatiseringen kommer inte bara att ersätta chaufförerna utan kommer med all sannolikhet att ta över de flesta uppgifter som innefattar datainhämtning och bearbetning av något slag. Helt enkelt för att datorn håller på att bli så mycket effektivare och framförallt säkrare än människan. Samt billigare! Precis som när massproduktionen i fabrikerna satte igång.

En utveckling som vi sett redan under några år inom bankväsendet med avspark i bankomater, betalkort och där du förväntas vara din egen banktjänsteman på nätet. Tillhör du en som ruttnat på att åka och stå i kö till läkare i timmar för ett rutinbesök som tar fem minuter och istället mött upp din doktor via en app i telefonen där det passar dig bäst? Större andel självskanningskassor på stormarknaderna vare gång du går dit om du ens går dit längre och inom några år så kommer dit smarta kylskåp alldeles själv kunna beställa hem de varor som saknas i skafferiet utifrån dina favoritrecept som det lärt sig utifrån dina köpmönster, googlade recept och erbjudanden från din handlare.

Utvecklingen av AI (artificiell intelligens) är inte längre något som vi refererar till från en dystopisk sci‑fi-rulle utan en aktuell realitet i allra högsta grad. Även det något som smugit sig ner i våra fickor utan att vi kanske tänkt på det. Hur kan Google ibland till o med ha bättre koll på kollektivtrafiken i storstäderna i Sverige än transportbolagens egna servicetjänster? Hur kommer det sig att Siri kan svara på allt o dessutom har humor?

Maskininlärning

Datorer har sedan många år varit regerande i Schack och liknande spel där det varit möjligt att analysera varje möjligt drag och räkna ut sannolikheten för vinst vilket inte är möjligt i världens kanske svåraste spel Go som har astronomiskt många möjliga drag (2,08 x 10^170 = 208 följt av 168 nollor). Ifjol vann Alpha-Go, det Google-utvecklade Deepmind, över den sydkoreanske 18-faldiga världsmästaren i Go. En stor bedrift som slogs med en ännu större tidigare i år när Alpha Go Zero, som till skillnad från föregångaren som lärt sig genom analyser av mänskliga matcher, istället började från noll och lärde sig spela mot sig själv. 40 dagar och 30 miljoner matcher senare slog den sin regerande föregångare och namne.

kvalitetsmässanDen som tar täten med avancerad maskininlärning får inte bara berömmelse och prestige utan sannolikt även stort försprång och fördelar i världen. Såväl ekonomiskt som politiskt och militärstrategiskt. Därför satsar staterna Kina o Ryssland enorma resurser på just vidareutveckling av AI och framtidens superdatorer. Även Sverige vill ligga i framkant och nyligen anslogs forskare vid Chalmers, KTH och Lunds Universitet 1,6 miljarder kronor från Wallenbergs stiftelse för utveckling av en kvantdator och AI de kommande tio åren. Det är otroligt bra och ett välkommet bidrag där akademin ligger långt efter i förmågan att kunna möta upp utbildningsbehovet av IT-relaterad kompetens. Det råder redan stor brist på programmerare och systemutvecklare och andra framtida yrken kommer i större utsträckning att vara koncentrerade till funktioner och service där den mänskliga kontakten behövs och inte kan ersättas. Vård och omsorg till exempel men även lärare.

Utbildningsbehovet kommer att öka och fortbildningsbehovet i framtiden kan kanske utgöra så mycket som uppåt 20% av tjänstgöringsgraden för att hålla sig ajour med utvecklingen. De flesta lärare välkomnar säkert all automation som kan underlätta den skoladministrativa bördan i framtiden. Hur kommer det sig att ingen lärplattformsutvecklare ännu automatiserat närvarokontrollen för elever? Tekniken finns och har använts i automatiserad djurhållning i mer än tio år. Digitaliseringen kommer med all säkerhet även att bana väg för helt nya yrken och nya funktioner och insikter kommer att behövas för att maximera nyttan av informationen och statistiken som vi kan läsa ut ur de ofantliga mängder data som samlas in, ett område där Hans Rosling kanske var en föregångare.

Digitaliseringsstrategi

En angelägen och brådskande utmaning för svenska staten är att initiera och dra upp riktlinjer för hur det offentliga Sverige ska digitaliseras vilket såväl kommuner som landsting och mängder av företag är direkt beroende av. För att inte hamna på efterkälken så måste det skapas standarder för hur olika datasystem och databaser kommunicerar och utväxlar information med varandra och tydliga handlingsplaner och resurser för när och hur digitaliseringsstrategins fem delmål ska nås. Annars är risken stor att någon annan stat blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Programmeringslektion

Programmeringslektion

Våra grannländer Danmark och framförallt Estland ligger betydligt längre fram i digitaliseringen av myndighetstjänster. Här finns de stora förtjänsterna att hämta in där alla är vinnare. Däremot finns det stora politiska utmaningar i andra ekonomiska konsekvenser med robotiseringen. Hur ska skatteintäkterna upprätthållas när robotar konkurrerar ut arbetskraft och hur ska medborgarna försörja sig? Världen kommer med all säkerhet att behöva nya ekonomiska styrsystem och det ganska snart.

Skolans ökade krav på digitalisering är ett led i den nationella IT-strategin. Många kommuner, huvudmän och skolor har dessvärre nästan inte alls kommit igång med arbetet trots att omskrivningarna i läroplanen träder i kraft redan från nästa höst. Det finns blandade åsikter om att regeringen tar beslut om ganska omfattande förändringar utan att tillskjuta särskilda medel men utgångspunkten är att storebror inte kan göra jobbet åt dig. Digitaliseringen är inte ett IT-projekt utan ett ständigt pågående förändrings- och utvecklingsarbete. Omskrivningarna handlar i första hand om förändrade och utvecklade arbetssätt, metoder och medel – inte förändrade bedömningsgrunder. Skolverket kommer att erbjuda stöd och fortbildning genom flera nya moduler på Lärportalen efter årsskiftet men många hoppas givetvis på ekonomiska stödåtgärder för att täcka upp fortbildningsbehovet. Risken är annars överhängande att strategin initialt kommer att verka mer segregerande i digitaliseringen mellan elever och skolor vilket är precis motsatsen till syfte o mål med densamma.

Vinnande och stolt förlorare

I mötet med andra kommuner och tjänstemän på Kvalitetsmässan blev jag dock varse om vilket försprång Upplands Väsby har i sitt kvalitets- och digitaliseringsarbete på många områden och speciellt roligt med alla erkännanden för det arbete vi på Väsby Makerspace lagt ner med att möta upp och stötta skolorna i sitt digitaliseringsarbete redan under tre terminer. Mycket utvecklingsarbete återstår givetvis, såväl inom utbildningssektorn som i de andra förvaltningarna men Upplands Väsby kommuns mångåriga kvalitets- och miljöledningsarbete utgör en stabil och inarbetad grund för ett fortsatt utvecklingsarbete mot digitalisering av offentlig förvaltning. Är vi nästa kommun att automatisera handläggningen av ekonomiskt bistånd? Förmodligen en bidragande faktor till att Helsingborgs stad vann utmärkelsen årets kvalitetskommun före nominerade Upplands Väsby tillsammans med fyra andra kommuner.

Nomineringen är dock ett kvitto på en utveckling i rätt riktning och som medarbetare i kommunen är jag stolt och glad att få vara del av både den utvecklingen och den framgång det genererar. Både för verksamheten men framförallt för morgondagens digitala samhällsmedborgare i full sprint in i framtiden.

Magnus Kortell

Förvaltningsledare IT och Makerpedagog på Väsby Makerspace

No comments yet.

Kommentera